• 2016-12-05 13:20 Finansiella marknader, Tema

    Är den låga realräntan här för att stanna?

    Svensk Tillväxtbarometer presenterar idag rapporten Är den låga realräntan här för att stanna?

    Rapporten belyser att låga realräntor är inte bara ett resultat av finanskrisen, utan har en stark koppling till den nedväxling i trendtillväxten som skett. Svensk Tillväxtbarometer har betecknat den låga tillväxten som “det nya normala”, och aktuella forskningsrön pekar på att en viktig följd av svagare underliggande tillväxt är att låga realräntor är ”det nya normala” på finansmarknaden.

    Var den långsiktiga jämviktsnivån för räntor ligger är en hett debatterad fråga med bäring på penningpolitiken. Den är också viktig för företag, investerare och hushåll. En realränta som på lång sikt ligger nära noll innebär att traditionella nyckeltal för värdering av företag och långsiktiga tillgångar samt analysen av skuldsättning och kreditrisker behöver omprövas. De som först förstår det ”nya normala” vad gäller räntor har bättre förutsättningar att agera på den nya räntemiljön.

    Svensk Tillväxtbarometers fakultetsmedlem Jan Häggström, som skrivit rapporten, presenterar den på ett frukostseminarium hos VINNOVA den 6 december 2016. Han tar upp frågor som varför det finns en koppling mellan lägre trendtillväxt och lägre normalräntor och vad ett nytt normalläge innebär för avkastningskrav, investeringskalkyler, skuldsättningsgrader och värdering av tillgångar.

    Rapporten finns tillgänglig att ladda ner här: Är den låga realräntan här för att stanna?

    info
  • 2016-01-25 16:09 Tema, Tillväxttankar

    Hur påverkar Kinas inbromsning den globala ekonomin?

    Svensk Tillväxtbarometers fakultetsmedlem Mats Kinnwall (Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna) menar att Kinas inbromsning kan få stora effekter på världsekonomin. Läs mera här: Stora effekter om Kina hårdlandar

    Utvecklingen i Kina och den globala ekonomin är något som Svensk Tillväxtbarometer uppmärksammat i tidigare temarapporter, som går att ladda ner här: The New Normal

    info
  • 2015-07-02 15:30 Uncategorized, Tema

    A geopolitical perspective on Swedish economic exposure

    An English translation of the previously published report ”What’s at stake? A geopolitical perspective on the Swedish economic exposure in Northeast Europe” is now available for download: What’s at stake?

    Countries included in the analysis, besides Sweden, are Russia and all common neighbouring countries: Finland, Denmark, Norway, Poland and the Baltic states. The aim of the report is to stimulate discussion about the impact of security on economic growth prospects.

    The report consist of three parts. The first describes Swedish companies’ trade and investment exposure in the area, which provides a factual base concerning the economic activity at stake. The second part is an outline of the geopolitical realities and risks based on the evolving regional security environment. The third part presents three scenarios concerning the geopolitical developments and their possible consequences.

    The overall conclusion is that Sweden’s economic exposure is significant, despite the more limited direct exposure to Russia. The report shows that:

    1. The region is of great, and increasing, importance for the Swedish economy
    Trade with countries in the region has increased faster than with the rest of the world, and amounts to 475 billion SEK in exports annually. Direct investment in the region amounts to more than 800 billion SEK, which is 31 percent of total Swedish foreign direct investment.

    2. The Baltic states and Poland should be considered a “fourth Nordic neighbour”
    The economic exchange with the Baltic States and Poland has grown rapidly, especially in terms of direct investments and imports. Collectively these countries are as large a trading partner as each of Sweden’s Nordic neighbours. They are also growing in importance. Given their proximity and higher exposure to Russian markets, geopolitical uncertainty can have bigger economic consequences than ever before.

    3. The geopolitical risk has escalated considerably since Russia’s intervention in Crimea
    The Russian propensity to use military force to achieve political goals has profoundly upset the regional security environment. Despite Russia’s economic difficulties, military expenditure continues apace through a redistribution of resources which further undermines stability in the region.

    4. Further deterioration of the security environment should not be ruled out
    We describe three risk scenarios: Disintegration, where the Russian centre is unable to maintain control of its periphery, and where the EU becomes similarly fractured; Ultra-nationalism, with an increasingly belligerent Russia that seeks to  expand it’s territory to include Russian speaking enclaves in other countries, as in east Ukraine; and a Test of strength, an attempt to shatter NATO’s credibility as an alliance through an incursion into the Baltic states.

    5. Heightened uncertainty requires companies to revise planning
    If the tensions in the region continues to rise, many companies will be affected. They need to prepare for compliance with further sanctions, review supplies of strategic goods and components, and ensure adequate security arrangements, particularly for IT security.

    info
  • 2015-05-08 15:31 Tema, Outlook, Uncategorized

    Vad står på spel?

    Idag publicerar Svensk Tillväxtbarometer en temarapport som behandlar geopolitiska risker och svenska bolags ekonomiska exponering i Nordöstra Europa mot år 2020. Rapporten Vad står på spel?, författad av Benjamin Ståhl och Johan Wiktorin, presenterades på ett frukostseminarium hos VINNOVA. Seminariet webbsändes och kan ses i sin helhet här: webbsändning.

    Slutsatserna av rapporten är:

    • Närområdet, och särskilt Baltikum och Polen, är av stor betydelse för svenska företag. Handelsutbytet växer snabbare än med övriga världen och 2014 exporterades för 475 miljarder dit. Företagen har över 800 miljarder investerade i området. Investeringarna i Baltikum och Polen har fyrfaldigats det senaste årtiondet, vilket gör att de är lika viktiga som våra andra tre nordiska grannländer.
    • Den geopolitiska risken har eskalerat betydligt sedan Ukraina, och ett klart försämrat säkerhetsläge bör inte uteslutas. Rapporten går igenom utvecklingen av försvarsutgifter och Rysslands militärdoktrin.
    • De makroekonomiska effekterna av sanktioner, motsanktioner och distanseringen mellan Ryssland och EU är än så länge små. För enskilda svenska sektorer och företag är konsekvenserna dock stora. De största effekterna sker på den ryska marknaden, där ekonomin är tydligt påverkad av sanktioner, oljepriset och styret, med mycket begränsad tillväxtpotential.

    I rapporten beskrivs också tre riskscenarier: Sönderfallet med utbrytningsförsök från bland annat Kaliningrad och en försvagad europeisk beslutskraft; Ultranationalism, där situationen i Ukraina förvärras och där liknande utveckling påbörjas i Vitryssland; samt Direkt kraftmätning som innebär en utmaning av Nato som säkerhetsgarant för Europa.

    Svenska företag bör, mot den här bakgrunden, säkerställa att:

    • Beredskapen är god för att efterleva existerande och eventuellt utvidgade sanktioner
    • Försörjningen av strategiska insatsvaror är säkrad
    • Verksamheten är skyddad från otillbörliga intrång, särskilt IT
    • Goda relationer med kunder upprätthålls, trots mellanstatliga spänningar.

    Rapporten kan laddas ner här: Vad står på spel?

    info
  • 2015-01-28 13:19 Globala börser, Konjunkturprognos, Tillväxttankar, Finansiella marknader

    Världsekonomins huvudproblem är inte för lite bränsle!

    Den globala konjunkturen vägrar fortfarande att ta fart trots att centralbankerna kämpar för att hålla hjulen snurrande och undvika en deflationistisk dödsspiral. Samtidigt tvingas prognosmakarna återigen att skjuta fram en efterlängtad återhämtning och med djupa veck i pannorna fråga sig ”varför lågkonjunkturen inte följs av en högkonjunktur som den alltid brukar göra”. Receptet från IMF och andra är att stimulera mera trots att världen redan svämmar över av monetärt bränsle.
    Situationen påminner delvis om den som rådde efter OPEC I. Politiker och prognosmakare såg den djupa ekonomiska krisen i oljekrisens spår som en traditionell lågkonjunktur som kunde ”stimuleras bort” med penning- & finanspolitik. Det man missade var att oljeprischocken också var en utbudsstörning som försämrade ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga: Det fanns inte förutsättningar för en återgång till de tillväxttal och den nivå som rådde innan krisen utan att inflationen tog fart, en felbedömning som bäddade för inflationsperioden under 70- & -80-talen.
    Också på sistone har tillväxtförmågan försämrats i spåren av finanskris, sinande effekter av globalisering och tekniksprång samt demografiska skift. Denna gång ter sig dock risken för varuinflation som minimal, lågt resursutnyttjande och fallande råvarupriser i spåren av svagare tillväxt t ex i Kina, kommer troligen att fortsätta pressa tillbaka inflationen. Istället riskerar den gigantiska monetära bomben i form av nollräntor och glödheta sedelpressar att skapa finansiella bubblor på såväl aktie- som obligationsmarknaderna – om de inte redan finns där! Jag har tidigare reflekterat över hur ”övervärderingen” på världens börser direkt kan kopplas till exceptionellt låga räntor. Visserligen motiverar lägre trendtillväxt lägre realräntor men dagens räntenivå är trots detta inte hållbar på sikt. Någon gång i framtiden kommer räntorna säkerligen att normaliseras vilket riskerar att rycka undan mattan för börsen. Frågan är snarare när än om!

    info