• 2016-12-05 13:20 Finansiella marknader, Tema

    Är den låga realräntan här för att stanna?

    Svensk Tillväxtbarometer presenterar idag rapporten Är den låga realräntan här för att stanna?

    Rapporten belyser att låga realräntor är inte bara ett resultat av finanskrisen, utan har en stark koppling till den nedväxling i trendtillväxten som skett. Svensk Tillväxtbarometer har betecknat den låga tillväxten som “det nya normala”, och aktuella forskningsrön pekar på att en viktig följd av svagare underliggande tillväxt är att låga realräntor är ”det nya normala” på finansmarknaden.

    Var den långsiktiga jämviktsnivån för räntor ligger är en hett debatterad fråga med bäring på penningpolitiken. Den är också viktig för företag, investerare och hushåll. En realränta som på lång sikt ligger nära noll innebär att traditionella nyckeltal för värdering av företag och långsiktiga tillgångar samt analysen av skuldsättning och kreditrisker behöver omprövas. De som först förstår det ”nya normala” vad gäller räntor har bättre förutsättningar att agera på den nya räntemiljön.

    Svensk Tillväxtbarometers fakultetsmedlem Jan Häggström, som skrivit rapporten, presenterar den på ett frukostseminarium hos VINNOVA den 6 december 2016. Han tar upp frågor som varför det finns en koppling mellan lägre trendtillväxt och lägre normalräntor och vad ett nytt normalläge innebär för avkastningskrav, investeringskalkyler, skuldsättningsgrader och värdering av tillgångar.

    Rapporten finns tillgänglig att ladda ner här: Är den låga realräntan här för att stanna?

    info
  • 2015-01-28 13:19 Globala börser, Konjunkturprognos, Tillväxttankar, Finansiella marknader

    Världsekonomins huvudproblem är inte för lite bränsle!

    Den globala konjunkturen vägrar fortfarande att ta fart trots att centralbankerna kämpar för att hålla hjulen snurrande och undvika en deflationistisk dödsspiral. Samtidigt tvingas prognosmakarna återigen att skjuta fram en efterlängtad återhämtning och med djupa veck i pannorna fråga sig ”varför lågkonjunkturen inte följs av en högkonjunktur som den alltid brukar göra”. Receptet från IMF och andra är att stimulera mera trots att världen redan svämmar över av monetärt bränsle.
    Situationen påminner delvis om den som rådde efter OPEC I. Politiker och prognosmakare såg den djupa ekonomiska krisen i oljekrisens spår som en traditionell lågkonjunktur som kunde ”stimuleras bort” med penning- & finanspolitik. Det man missade var att oljeprischocken också var en utbudsstörning som försämrade ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga: Det fanns inte förutsättningar för en återgång till de tillväxttal och den nivå som rådde innan krisen utan att inflationen tog fart, en felbedömning som bäddade för inflationsperioden under 70- & -80-talen.
    Också på sistone har tillväxtförmågan försämrats i spåren av finanskris, sinande effekter av globalisering och tekniksprång samt demografiska skift. Denna gång ter sig dock risken för varuinflation som minimal, lågt resursutnyttjande och fallande råvarupriser i spåren av svagare tillväxt t ex i Kina, kommer troligen att fortsätta pressa tillbaka inflationen. Istället riskerar den gigantiska monetära bomben i form av nollräntor och glödheta sedelpressar att skapa finansiella bubblor på såväl aktie- som obligationsmarknaderna – om de inte redan finns där! Jag har tidigare reflekterat över hur ”övervärderingen” på världens börser direkt kan kopplas till exceptionellt låga räntor. Visserligen motiverar lägre trendtillväxt lägre realräntor men dagens räntenivå är trots detta inte hållbar på sikt. Någon gång i framtiden kommer räntorna säkerligen att normaliseras vilket riskerar att rycka undan mattan för börsen. Frågan är snarare när än om!

    info
  • 2014-12-09 16:16 Globala börser, Tillväxttankar, Konjunkturprognos, Finansiella marknader

    Centralbankernas gratispengar blåser upp börserna!

    Trots en historiskt svag konjunkturåterhämtning i finanskrisens spår har världens börser utvecklats starkt de senaste åren. Visserligen har det förekommit perioder med betydande korrektioner, t ex i samband med uppblossande kriser i Grekland och Spanien, men en bred global börsindex som MSCI World All Cap står nu mer än 150 procent över bottennivån i februari 2009 medan global nominell BNP bara stigit med 20 procent sedan 2008. Skälet till att konjunkturen och börsen utvecklats så olika stavas extremt expansiv penningpolitik världen över. En lång period av mycket låga räntor har t ex drivit in en kil mellan USA-börsen och dess långsiktiga jämviktsbana – läs nominell BNP: den modell som estimeras tyder på att gapet är c:a 50 procent. Så länge centralbankerna fortsätter att pumpa in gratis likviditet finns det anledning att räkna med att börserna står emot. Upphör injektionerna är istället risken stor för kraftiga börsfall vilket sannolikt skulle dra undan mattan för världskonjunkturen. Eftersom få vill riskera en ny kris är bästa gissningen att vi står inför en lång period av ytterst låga räntor, en nödvändig faktor för att hålla börserna och en bräcklig världsekonomi under armarna.

    Läs mer

    info