• 2016-12-05 13:20 Finansiella marknader, Tema

    Är den låga realräntan här för att stanna?

    Svensk Tillväxtbarometer presenterar idag rapporten Är den låga realräntan här för att stanna?

    Rapporten belyser att låga realräntor är inte bara ett resultat av finanskrisen, utan har en stark koppling till den nedväxling i trendtillväxten som skett. Svensk Tillväxtbarometer har betecknat den låga tillväxten som “det nya normala”, och aktuella forskningsrön pekar på att en viktig följd av svagare underliggande tillväxt är att låga realräntor är ”det nya normala” på finansmarknaden.

    Var den långsiktiga jämviktsnivån för räntor ligger är en hett debatterad fråga med bäring på penningpolitiken. Den är också viktig för företag, investerare och hushåll. En realränta som på lång sikt ligger nära noll innebär att traditionella nyckeltal för värdering av företag och långsiktiga tillgångar samt analysen av skuldsättning och kreditrisker behöver omprövas. De som först förstår det ”nya normala” vad gäller räntor har bättre förutsättningar att agera på den nya räntemiljön.

    Svensk Tillväxtbarometers fakultetsmedlem Jan Häggström, som skrivit rapporten, presenterar den på ett frukostseminarium hos VINNOVA den 6 december 2016. Han tar upp frågor som varför det finns en koppling mellan lägre trendtillväxt och lägre normalräntor och vad ett nytt normalläge innebär för avkastningskrav, investeringskalkyler, skuldsättningsgrader och värdering av tillgångar.

    Rapporten finns tillgänglig att ladda ner här: Är den låga realräntan här för att stanna?

    info
  • 2016-01-25 16:09 Tema, Tillväxttankar

    Hur påverkar Kinas inbromsning den globala ekonomin?

    Svensk Tillväxtbarometers fakultetsmedlem Mats Kinnwall (Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna) menar att Kinas inbromsning kan få stora effekter på världsekonomin. Läs mera här: Stora effekter om Kina hårdlandar

    Utvecklingen i Kina och den globala ekonomin är något som Svensk Tillväxtbarometer uppmärksammat i tidigare temarapporter, som går att ladda ner här: The New Normal

    info
  • 2015-07-02 15:30 Uncategorized, Tema

    A geopolitical perspective on Swedish economic exposure

    An English translation of the previously published report ”What’s at stake? A geopolitical perspective on the Swedish economic exposure in Northeast Europe” is now available for download: What’s at stake?

    Countries included in the analysis, besides Sweden, are Russia and all common neighbouring countries: Finland, Denmark, Norway, Poland and the Baltic states. The aim of the report is to stimulate discussion about the impact of security on economic growth prospects.

    The report consist of three parts. The first describes Swedish companies’ trade and investment exposure in the area, which provides a factual base concerning the economic activity at stake. The second part is an outline of the geopolitical realities and risks based on the evolving regional security environment. The third part presents three scenarios concerning the geopolitical developments and their possible consequences.

    The overall conclusion is that Sweden’s economic exposure is significant, despite the more limited direct exposure to Russia. The report shows that:

    1. The region is of great, and increasing, importance for the Swedish economy
    Trade with countries in the region has increased faster than with the rest of the world, and amounts to 475 billion SEK in exports annually. Direct investment in the region amounts to more than 800 billion SEK, which is 31 percent of total Swedish foreign direct investment.

    2. The Baltic states and Poland should be considered a “fourth Nordic neighbour”
    The economic exchange with the Baltic States and Poland has grown rapidly, especially in terms of direct investments and imports. Collectively these countries are as large a trading partner as each of Sweden’s Nordic neighbours. They are also growing in importance. Given their proximity and higher exposure to Russian markets, geopolitical uncertainty can have bigger economic consequences than ever before.

    3. The geopolitical risk has escalated considerably since Russia’s intervention in Crimea
    The Russian propensity to use military force to achieve political goals has profoundly upset the regional security environment. Despite Russia’s economic difficulties, military expenditure continues apace through a redistribution of resources which further undermines stability in the region.

    4. Further deterioration of the security environment should not be ruled out
    We describe three risk scenarios: Disintegration, where the Russian centre is unable to maintain control of its periphery, and where the EU becomes similarly fractured; Ultra-nationalism, with an increasingly belligerent Russia that seeks to  expand it’s territory to include Russian speaking enclaves in other countries, as in east Ukraine; and a Test of strength, an attempt to shatter NATO’s credibility as an alliance through an incursion into the Baltic states.

    5. Heightened uncertainty requires companies to revise planning
    If the tensions in the region continues to rise, many companies will be affected. They need to prepare for compliance with further sanctions, review supplies of strategic goods and components, and ensure adequate security arrangements, particularly for IT security.

    info
  • 2015-05-08 15:31 Tema, Outlook, Uncategorized

    Vad står på spel?

    Idag publicerar Svensk Tillväxtbarometer en temarapport som behandlar geopolitiska risker och svenska bolags ekonomiska exponering i Nordöstra Europa mot år 2020. Rapporten Vad står på spel?, författad av Benjamin Ståhl och Johan Wiktorin, presenterades på ett frukostseminarium hos VINNOVA. Seminariet webbsändes och kan ses i sin helhet här: webbsändning.

    Slutsatserna av rapporten är:

    • Närområdet, och särskilt Baltikum och Polen, är av stor betydelse för svenska företag. Handelsutbytet växer snabbare än med övriga världen och 2014 exporterades för 475 miljarder dit. Företagen har över 800 miljarder investerade i området. Investeringarna i Baltikum och Polen har fyrfaldigats det senaste årtiondet, vilket gör att de är lika viktiga som våra andra tre nordiska grannländer.
    • Den geopolitiska risken har eskalerat betydligt sedan Ukraina, och ett klart försämrat säkerhetsläge bör inte uteslutas. Rapporten går igenom utvecklingen av försvarsutgifter och Rysslands militärdoktrin.
    • De makroekonomiska effekterna av sanktioner, motsanktioner och distanseringen mellan Ryssland och EU är än så länge små. För enskilda svenska sektorer och företag är konsekvenserna dock stora. De största effekterna sker på den ryska marknaden, där ekonomin är tydligt påverkad av sanktioner, oljepriset och styret, med mycket begränsad tillväxtpotential.

    I rapporten beskrivs också tre riskscenarier: Sönderfallet med utbrytningsförsök från bland annat Kaliningrad och en försvagad europeisk beslutskraft; Ultranationalism, där situationen i Ukraina förvärras och där liknande utveckling påbörjas i Vitryssland; samt Direkt kraftmätning som innebär en utmaning av Nato som säkerhetsgarant för Europa.

    Svenska företag bör, mot den här bakgrunden, säkerställa att:

    • Beredskapen är god för att efterleva existerande och eventuellt utvidgade sanktioner
    • Försörjningen av strategiska insatsvaror är säkrad
    • Verksamheten är skyddad från otillbörliga intrång, särskilt IT
    • Goda relationer med kunder upprätthålls, trots mellanstatliga spänningar.

    Rapporten kan laddas ner här: Vad står på spel?

    info
  • 2014-11-06 15:58 Tema, Outlook, Nyheter

    Outlook 2014:2 och temarapport

    Idag släpps Svensk Tillväxtbarometers andra Outlook från 2014. Den innehåller en sammanfattning av marknadsläget och en uppdaterad konjunkturprognos. Den innehåller också en sammanfattning av temastudien När världsmedborgaren blir medelklass (mer om det nedan).

    Outlook 2014:2 finns att ladda ner här: Sv_TB_Outlook 2014_2

    I temastudien behandlar Mats Kinnwall hur utvecklingen av konsumtionsmönster kan se ut i takt med tillväxtekonomiernas ökade inkomster.

    I studien analyseras scenarier för hur konsumtionsmönstren i Kina och Indien utvecklas till år 2030. Under den här perioden kommer den genomsnittliga kinesiska konsumenten avancera i inkomstskalan från en nivå motsvarande USA 1951 till den som rådde i Västvärlden i slutet av 1980-talet. Även Indien står inför ett betydande inkomstlyft, men når inte alls samma inkomstnivåer. Idag motsvarar den genomsnittlige indierns inkomst den i USA 1933 och avancerar i perioden till USAs nivå 1951, eller Kinas idag. Slutsatserna i korthet:

    • En större andel av människors inkomster kommer att gå till det egna välbefinnandet, särskilt i form av hälso- och sjukvård men också till exempel upplevelser och restaurangbesök.
    • I takt med att välståndet ökar växer också förmögenheterna, vilket ökar konsumtionen av finansiella tjänster och försäkringar.
    • En sjunkande andel av konsumtionen går till livsmedel, kläder och skor. Däremot finns det inom segmenten också en rörelse från ”bas” till ”lyx”. Oxfilé istället för falukorv och sidenklänningar istället för sandaler blir framtidens melodi.
    • Eftersom efterfrågan ökar samtidigt som resurserna tryter är det sannolikt att en långtgående ”tjänstifiering” av framför allt kapitalvaror kommer att ske. De företag som snabbt utvecklar sådana affärsmodeller har stora möjligheter på framtidens marknad.

    Rapporten finns att ladda ner i sin helhet här: När världsmedborgaren bli medelklass

    info
  • 2014-10-28 15:56 Tema, Nyheter

    Frukostmöte på VINNOVA: När världsmedborgaren blir medelklass

    Trots att mycket tyder på lägre tillväxt framöver kommer världsekonomin om 15-20 år att vara enormt mycket större än idag. Dessutom kommer människorna att vara mycket rikare, inte minst i många av dagens relativt fattigare länder: världsmedborgaren blir medelklass.

    Snabbt växande marknader innebär goda möjligheter för framgångsrika företag att expandera inom snart sagt alla områden. Samtidigt är det ganska lätt att kora framgångsbranscherna: En minskande andel av konsumtionen kommer att utgöras av livets nödtorft i form av livsmedel, kläder, etc., medan konsumtionen av olika typer av tjänster som finansiella tjänster, fritid & rekreation och i synnerhet, sjuk- & hälsovård kommer att öka i betydelse. Samtidigt kommer konsumtionen av kapitalvaror som bilar, hushållsmaskiner, etc., att växa på ungefär i samma takt som ekonomin i sin helhet.

    Under seminariet diskuteras frågor som:

    • Hur ska hållbarhetsfrågorna hanteras i en värld där såväl befolkningen, världsekonomin som medelinkomsterna ökar snabbt?
    • Kan jorden överhuvudtaget bära en så kraftig ökning av ekonomin?
    • Hur ska de offentliga finanserna runt om i världen klara en snabbt växande efterfrågan på hälsovård och välfärdstjänster?
    • Har svenska företag vad som krävs för att bli framgångsrika inom expanderande branscher?

    Mötet inleds av:
    Göran Liljegren, chef, Blue Institute
    Göran Marklund, Ställföreträdande generaldirektör, VINNOVA
    Rapporten presenteras av:
    Mats Kinnwall, Analyschef, Blue Institute
    Benjamin Ståhl, Program Director, Blue Institute

    Mer information och anmälan finns här.

    info
  • 2014-06-05 15:52 Nyheter, Outlook, Tema

    Temarapport om ”The New Normal” – långsiktig trendtillväxt

    Mycket tyder på att världsekonomin går in i en fas med betydligt svagare tillväxt än innan finanskrisen. Mats Kinnwall tar i Svensk Tillväxtbarometers temarapport The New Normal: Räkna med lägre tillväxt ett långsiktigt perspektiv och går igenom de grundläggande förutsättningarna för tillväxt, produktivitetsutveckling och demografi. Analysen indikerar att den globala BNI-tillväxten de kommande 15-20 åren blir c:a 1 procentenhet lägre än de föregående två decennierna.

    Orsaken till detta är att produktivitetsutvecklingen avtagit såväl i OECD-länder som i tillväxtländer. Globalt har effekten av stora tekniksprång, massiv liberalisering och globalisering avtagit. För tillväxtekonomier klingar ”catch-up” effekten av i takt med att de lågt hängande frukterna plockas. Den lägre produktivitetsutvecklingens konsekvenser förstärks i sin tur av att befolkningen i arbetsföra åldrar kommer att växa betydligt långsammare framöver. Dessutom saknas ekonomier som kan fylla luckan när Kina och så småningom Indien bromsar in.

    Den globala utvecklingen gäller också för Sverige. Under senare år har produktiviteten bromsat och vi står inför ett demografiskt omslag där befolkningen i arbetsför ålder kommer att bromsa in. Det talar för att även den svenska tillväxtpotentialen avtar.

    Men trots detta finns det ändå anledning till optimism. I huvudscenariot kommer världens medelinkomst per capita år 2030 att närma sig de nivåer som gällde i stora delar av västvärlden i slutet av 1980-talet. Den genomsnittlige världsmedborgaren blir medelklass. Dessutom kommer den relativt fattigare delen av jordens befolkning ha den snabbaste välståndsökningen.

    Rapporten finns tillgänglig på http://tillvaxtbarometern.se/publikationer.

    Delta över webben på seminarium hos VINNOVA: http://bit.ly/S9p7Al

    info