Trots en historiskt svag konjunkturåterhämtning i finanskrisens spår har världens börser utvecklats starkt de senaste åren. Visserligen har det förekommit perioder med betydande korrektioner, t ex i samband med uppblossande kriser i Grekland och Spanien, men en bred global börsindex som MSCI World All Cap står nu mer än 150 procent över bottennivån i februari 2009 medan global nominell BNP bara stigit med 20 procent sedan 2008. Skälet till att konjunkturen och börsen utvecklats så olika stavas extremt expansiv penningpolitik världen över. En lång period av mycket låga räntor har t ex drivit in en kil mellan USA-börsen och dess långsiktiga jämviktsbana – läs nominell BNP: den modell som estimeras tyder på att gapet är c:a 50 procent. Så länge centralbankerna fortsätter att pumpa in gratis likviditet finns det anledning att räkna med att börserna står emot. Upphör injektionerna är istället risken stor för kraftiga börsfall vilket sannolikt skulle dra undan mattan för världskonjunkturen. Eftersom få vill riskera en ny kris är bästa gissningen att vi står inför en lång period av ytterst låga räntor, en nödvändig faktor för att hålla börserna och en bräcklig världsekonomi under armarna.

Läs mer